Beatrice Pryor vs. Beatrice Pryor
Publicerat den

Är inne på sluttampen på Insurgent av Veronica Roth nu och har kommit på varför jag gillar film-Tris bättre än bok-Tris. Film-Tris är tuffare! Eller jag tolkar henne som tuffare eftersom jag slipper bok-Tris eviga tanketugg.
 
För att vara en person som visat anlag för De osjälviska är bok-Tris extremt självupptagen. Alla hennes tankar handlar om henne själv, även när de handlar om andra. Hon är så upptagen av sina egna känslor och reaktioner att jag helt enkelt tröttnar.
 
Dessutom är karaktären i boken så GOD att jag spyr lite. Ingen är sådär god, även om man är god. Varje gång hon tänker en tanke som inte är god eller osjälvisk så måste hon tänka tio tankar om vilken dålig människa hon är. Jag menar; hon räddar livet på massor och ägnar två sidor åt att må dåligt över de hon inte räddar. Hon går hela tiden omkring och känner sig så olidiligt ovärdig. Ännu ett uttryck för hur god och hon är.
 
 
I film-Tris läser jag in lite vad jag själv vill och jag väljer därför att tro att hon är som oss andra - lite avundsjuk, lite feg, lite missunsam, lite lat, lite mänsklig. Fast såklart ungefär tio gånger coolare.
 
Med det sagt är Insurgent såklart spännande och det trappas upp mot den tredje boken i serien - Allegiant (som ännu inte finns på svenska och som jag därför kommer vara tvungen att läsa på engelska, eftersom jag inte kan vänta).
 
/Jenny


Tidigare inlägg