Jack, av Christina Lindström
Publicerat den

Hej hej, nu är jag tillbaka från en lång ledighet och är redo att tipsa om massor med bra böcker och annat igen : )
 
Just nu frossar jag i bra böcker och den jag ska tipsa om idag är just en sådan bra bok. Den heter Jack och är skriven av Christina Lindström, en författare som inte hunnit skriva så många böcker ännu, men som jag gärna läser mer av.
 
Jack handlar om en egentlig omöjlig kärlekshistoria, en rejäl "kärlek med förhinder" story. Men inte bara det, den handlar också om att göra upp med sitt förflutna och våga ta ansvar för sitt eget liv och sina handlingar.
 
Huvudpersonen Jack ska snart fylla arton och han bor i Göteborg med sin keyboardplinkande morsa och den lite läskiga men samtidigt rätt ofräscha hunden Rolf. Ibland är morsans kille Lucas där också, de stunder han lyckas övervinna sin rädsla för både Jack och Rolf. För även om Jack verkar vara en snygg och populär kille som alla beundrar, så fattar man ganska direkt att han gjort en massa dumma grejer. Han gillar att göra sig lustig på andras bekostnad, har aktivt mobbat (och mobbar) andra och har varit medlem i det invandrarfientliga Nordiskt motstånd. För tillfället är han ihop med Emelie, men Jack verkar inte vara den som kärar ner sig hur som helst och förhållandet är inte helt stabilt. Men i ett badkar på en fest träffar Jack Freja, en tjej som är olika alla andra tjejer Jack träffat. Freja har en lite för stor näsa, en rosa stickad mössa och nycklar till en kiosk där man kan äta hur mycket glass som helst. Även om de är varandras totala motsatser så slår det gnistor om Jack och Freja.
Under tiden som Jack är ihop med Freja börjar han inse att han varit en idiot, han börjar ta ansvar för sina tidigare handlingar och börjar även bete sig bättre mot sin omgivning. Men hans förflutna ställer ändå till problem för deras kärlek och efter en riktigt mysig natt tillsammans får förhållandet ett plötsligt slut...
 
Jag tycker verkligen att det är en härlig historia både om kärlek och att växa som människa. Ibland kan det bli lite överdrivet som att Jack ska be typ hela världen om ursäkt för allt dumt han gjort och över en natt blir en helt annan och bättre person, men jag är villig att ha överseende med det eftersom jag tycker att allt det bra överväger. Bäst gillar jag scenerna när Jack och Freja träffas och deras första natt tillsammans som är så himla fin: "Vi spelar lite Counterstrike och vi skrattar och hela natten ligger vi under Frejas rödprickiga, svala påslakan och kysser varandra. "
 
Jack är hur bra som helst och får 4 tuggor av mig : )
 
/Karin
 
 
 



För dig som gillade Hungerspelen...
Publicerat den

Rör mig inte
Tahereh Mafi


Hon har suttit inlåst i 264 dagar. 
Vita stenväggar, och drömmar om en fågel. 

Juliettes beröring är dödlig, och ingen vet varför. Ingen får röra henne, och ingen får träffa henne. Har hon tur får hon mat en gång om dagen. Hon kan höra skrik genom de tjocka väggarna, skrik från andra patienter på mentalsjukhuset. 
Är de det hon är? Galen? Nej Juliette är inte galen. 
På dagarna sitter hon och ser ut på den döende världen. Det finns inga blommor längre, inga djur. Molnen har fel färg, och människornas samhälle är splittrat och svält och sjukdomar decimerar befolkningen. Återetablissemanget sa att allt skulle bli bra, men människor dör som flugor och det ryktas om krig. 

En dag släpps en pojke in till Juliette, en pojke med välbekanta blå ögon. 
Hon känner honom. 
Den enda som ställde upp, den enda som fanns. Minns han henne? 
Adam. 


Detta är ännu en dystopi, som tillsammans med fantsy, är en av mina favoritgenrer. Språket är fantastiskt bra, och du som läsare kan verkligen leva dig in i Juliettes tankar och känslor. Den är sorglig, den är vacker och den är vansinnigt spännande! Tyckte du om "Hungerspelen" så kommer du att älska den här, helt omöjlig att lägga ifrån sig!
 
/Linnéa 
 



Systrars öde av Jessica Spotswood
Publicerat den

 Nu har jag läst ut den tredje och sista delen i serien om systrarna Cahill, den var en lika stor bladvändare som de två tidigare och jag kunde inte släppa den förrän jag läst klart : )
 
I systrars öde härjar en våldsam och dödlig feber i vissa områden i staden. Cate och de andra häxorna vill inget hellre än att hjälpa alla stackars fattiga och sjuka, men då är risken för stor att deras krafter avslöjas.
 Cates älskade Finn har tappat minnet och minns inte att han och Cate var ett par, vilket gör Cate förtvivlad och rasande på sin syster Mauras svek mot henne.
 
Den minsta systern Tess får allt fler syner och Cate befarar att Tess håller på att bli galen. Plötsligt verkar det inte helt osannolikt att profetian kommer att slå in- att en syster dödar en annan....
 
 Jag fullkomligt avgudar den här serien! Den kryllar av starka och modiga kvinnor, men ingen av dem är helt ond eller helt god, vilket gör att jag fastnar mer för historien eftersom den blir mer trovärdig när inte allt är svart eller vitt. Relationerna och syskonrivaliteten beskrivs väldigt bra, över huvud taget så har författaren förmågan att skriva så det känns som man ÄR i samma stad som häxorna, man ser de fattiga och sjuka, de otäcka bröderna, till och med tornet i upplösningen på slutet är lätt att föreställa sig. Sen gillar jag att inte kärlekshistorien mellan Cate och Finns tar över, utan att den egentligen bara är en av alla handlingar. Och som sagt- jag kunde bara inte sluta läsa för den var så himla spännande på slutet! Jag ger systrars öde FEM (5) tuggor!!
 
 
/Karin
 
 
  


Tidigare inlägg